Idag var en spännande dag. I alla fall hände det någonting ovanligt. Min kompis Emil och jag skulle gå ut och handla lite mat för att laga middag tillsammans. Vi var jättehungriga och skulle köpa ingredienser till en snabblagad soppa. Ut gick han genom ytterdörren och efter gick jag och stängde den efter mig. Det gör jag aldrig utan att ha nyckeln i handen! Men det gjorde jag alltså idag. Och på sin spik i hallen hängde nyckeln, det visste jag i samma ögonblick som jag frågade mig själv hur det kom sig att jag just stängt dörren utan att känna nyckeln i min hand. Vi var utelåsta.
Om ni inte redan räknat ut det så kan jag säga att min dörr är av typen som går i lås automatiskt när man stänger den. Efter att Emil hjälpt mig att sluta upprepa att jag inte ville vara utelåst och hindrat mig från att försöka meka loss brevlådan fick han mig att ringa mamma som har min extranyckel. Själv kunde jag på min hungrande mage bara se framför mig hur vi skulle behöva åka fram och tillbaka till henne och ville därför först prova metoderna “förneka” och “sträcka-in-en-pinne-genom-brevlådan-och-försöka-fiska-nyckel”. Men Emil avbröt mig alltså och övertalade mig om att ringa mamma istället, och samtidigt kom jag på att hon ju för tillfället har min brorsas bil hos sig och att det bara skulle ta henne 10-15 min att åka hem till mig om hon befann sig hemma.
Jag fick tag på mamma och det visade sig vara nemas problemas. Hon planerade just att ta bilen till mormor och på så vis var det ju ingen större omväg att först passera mig. Så Emil och jag gav oss ut på en liten promenad i väntan på henne. (Efter att först ha inhandlat var sin banan för att stilla den värsta hungern.)
Snart började vi prata om de goda semlorna som de tillverkar i industriområdet nedanför mig. Superkvalitet som levereras till Östermalms- och Hötorgshallarna och som där går att köpa för dyra pengar. Men nere hos tillverkaren vid mig tar de bara 13 kr styck för dem, vilket verkligen är ett bra pris för goda konditorisemlor. Nu visste jag dock att deras försäljning bara har öppet på vardagar, men jag har också sett att de brukar vara i själva fabriken även på andra tider. Därför övertalade jag Emil att vi skulle gå dit ändå och fråga om de hade några semlor. Vi ringde på och en kort, glad äldre man dök upp i de stora ståldörrarna. Jag frågade om de händelsevis hade några semlor att sälja oss och han försvann in för att leta om de hade några undanlagda från försäljningen, eftersom leveransen för dagen redan gått i väg på morgonen.
Efter en ganska lång stund dök han upp igen med två muffins i händerna. “Vi hade inga semlor”, sa han, men ni kan få två muffins direkt från ugnen istället. Han gav oss muffinsarna som var rykande varma. Några pengar ville han inte ta emot, så vi tackade så mycket och började promenera hemåt. Det snöade och vi hade motvind och det gjorde det helt perfekt att ha en varm muffins med alldeles knaprig yta att äta på medan vi gick hemåt.
Man vet aldrig vad som väntar en i nästa stund och det finns mycket som kan bli bra även när det inte går som man tänkt sig!
